Delbetänkande om ersättningsmodeller

Den 15 juni 2017 överlämnade Tillitsdelegationen sitt delbetänkande till civilminister Ardalan Shekarabi. I samband med detta bjöd civilministern och Tillitsdelegationen in till ett gemensamt seminarium.

Uppdraget har varit att analysera ersättningsmodellernas styrande effekter, särskilt med avseende på hur de påverkar möjligheterna att ta tillvara medarbetarnas kompetens, förmåga och förslag till förändringar.

Tillitsdelegationens bedömning, efter att ha tagit del av forskning och samtalat med verksamhetsrepresentanter och sakkunniga, är att all styrning av offentlig sektor måste beaktas som en helhet och att ersättningsmodeller endast utgör en av­grän­sad del av denna. Ersättningsmodellers betydelse bör därför inte över­drivas. Samtidigt kan ersättningsmodeller få oavsiktliga negativa effekter i verksamheterna och vid utformningen av ersättningsmodeller bör dessa övervägas noggrant.

– Samspelet mellan styrsignalerna avgör hur styrsystemet fungerar. Styrsignalerna är beroende av varandra, faktorer som kommunikation och ledar­skap påverkar huruvida ersättningsmodellen får avsedd verkan, säger Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman.

I delbetänkandet Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? drar Tillitsdelegationen 3 slutsatser.

1.  Det finns ingen perfekt ersättningsmodell. Alla ersättningsmodeller har för- och nackdelar, de kommer med ett ”pris” och det är den samlade effekten som måste beaktas. I delbetänkandet vidgas diskussionen om ersättnings­modellerna, bortom de ekonomiska incitamenten som vanligtvis är huvudfokus, för att skapa en bredare förståelse för ersättnings­model­lernas effekter. Särskilt belyser vi medarbetarnas handlings­utrymme, administrativa börda, möjlighet till samverkan och utrym­met för inno­vatio

2. Vilka effekter ersättningsmodellerna får beror på sammanhanget och den övriga styrningen. För att utveckla styrningen i riktning mot att vara mer tillitsbaserad är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv på styrning.

3. Ersättningsmodellernas betydelse i styrningen ska inte överdrivas. Alla problem härstämmar inte från ersättningsmodellerna. Inget enskilt styrmedel kan avgöra resultatet av styrningen. Om alla andra delar i styrningen fungerar väl så kan sannolikt ingen ersättningsmodell stjälpa helt, oavsett hur (illa) den är utformad. Där­emot så innebär det en kostnad att fortlöpande ägna sig åt att parera de negativa effekterna av en alltför detaljerad ersättningsmodell. På motsvarande sätt kan en ersättningsmodell, hur väl genomtänkt den än är, troligtvis aldrig rädda en i övrigt icke-fungerande styrning.

Det är oftast bra att försöka lösa problemen på andra sätt än via ersättningsmodellen. Men om man väljer en ersättningsmodell ska man tänka på följande saker:

  • Håll ersättningsmodellen så enkel som möjligt
  • Om detaljerad styrning behövs, överväg vilka andra styr­­medel finns!
  • Vid utformningen av en ersättningsmodell, tänk då på följande:
    – Ta hjälp av medarbetarna för att utforma modellen
    – Rikta ersättningsmodellen till rätt nivå
    – Komplettera med annan styrning, framför allt kommunikation, dialog och ledarskap.

Läs en sammanfattning av delbetänkandet eller texten i sin helhet Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme?

Bakgrund
Tillitsdelegationen arbetar för en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor med fokus på välfärdstjänster i kommuner och landsting. Fokus för delbetänkandet har varit att analysera ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Under den fortsatta utredningstiden kommer vi att arbeta brett, genom att analysera och främja, för att i vårt slutbetänkande i juni 2018 komma med förslag om hur styrningen kan utvecklas. Styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens till nytta för medborgare och företag.

Tillitsdelegationen: I mitten Laura Hartman, ordförande och docent i nationalekonomi, till vänster Gunilla Hult Backlund, generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg samt Emil Broberg, 3:e vice ordförande Sveriges kommuner och landsting.