Tillitsdelegationen med delegaterna Laura Hartman, Gunilla Hult Backlund och Emil Broberg samt sekretariatet med Anna Lexelius, Unni Mannerheim, Karin Ekdahl Wästberg och Kajsa Hanspers.
Tillitsdelegationen med delegaterna Laura Hartman, Gunilla Hult Backlund och Emil Broberg samt sekretariatet med Anna Lexelius, Unni Mannerheim, Karin Ekdahl Wästberg och Kajsa Hanspers.

Tillitsdelegationen arbetar för en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Under utredningstiden kommer vi att arbeta brett genom att analysera och främja, för att i vårt slutbetänkande komma med förslag hur styrningen kan utvecklas. Styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens till nytta för medborgare och företag. Därigenom bidrar Tillitsdelegationen till regeringens övergripande mål för tillitsreformen.

Tillitsdelegationen är en kommitté utsedd av regeringen. Formerna för styrning och uppföljning av offentlig verksamhet behöver utvecklas. Strävan är att styrningen ska kunna balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetares kunskap och erfarenhet. Uppdraget utgår inte ifrån att helt upphöra med mål och resultatuppföljning. Ambitionen är att genom försöksverksamheter peka ut goda exempel och identifiera framgångsfaktorer för utveckling av en mer tillitsbaserad styrning i hela styrkedjan med fokus på kommuner och landsting, en lärande tillsyn och ändamålsenliga ersättningsmodeller. Syftet är att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för kommuner och landsting att vidareutveckla en rättssäker och effektiv verksamhet, med medarbetarnas kompetens som en självklar utgångspunkt och resurs.

Direktiv

En delegation inrättas för att inom ramen för de befintliga regelverken genomföra dels försöksverksamhet som främjar idé- och verksamhetsutveckling när det gäller kommunal verksamhet, dels försöksverksamhet som omfattar hela styrkedjan dvs. styrning från den nationella nivån till genomförandet i kommuner och landsting. Syftet med försöksverksamheten ska vara att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för kommuner och landsting att vidareutveckla en rättsäker och effektiv förvaltning.

Vidare ska de bidra till en tydlig, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning som bidrar till att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna är behovsstyrda och håller god och likvärdig kvalitet och att de är jämlika, jämställda och tillgängliga.

Läs mer om utredningen i direktivet här.

Tilläggsdirektiv

Den 7 december 2017 fick tillitdelegationen ett nytt tilläggsdirektiv. Tillitsdelegationen ska anlita forskare som ska följa samtliga projekt i myndigheterna. Delegationen ska därutöver organisera och driva nätverk där grupper av statliga myndigheter praktiskt söker och prövar konkreta förändringar i styrningen utifrån ett tillitsperspektiv. Delegationen ska också sprida kunskap om hur statliga myndigheter kan utveckla en mer tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten och även föreslå hur bl.a. erfarenheter av idé- och verksamhetsutveckling inom statliga myndigheter ska kunna spridas inom hela den statliga förvalt­ningen.

Statliga myndigheter ska inbjudas att medverka i projekten. Prioriterade myndigheter är sådana som tillhanda­håller med­borg­ar­nära tjänster eller har nära koppling till kommunal verksamhet och som arbetar med utvecklings- och innovations­projekt. Myndigheterna deltar frivilligt i projekten och dessa ska genomföras vid myndigheterna med stöd av delegationen. Målet med projekten ska vara att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för statliga myndigheter att styra sin verksamhet så att den kan resultera i betydande förbättringar för medarbetare, privatpersoner och företag.

Tillitsdelegationen ska

  • genomföra projekt i syfte att ge stöd till statliga myndigheter som vill utveckla verksamheten med målet att uppnå en mer tillitsbaserad styrning vid myndigheten,
  • inom ramen för projekten och tillsammans med berörda aktörer identifiera och analysera hinder, både inom och utanför den berörda myndigheten, för att genomföra utvecklingsinsatser,
  • identifiera områden inom myndigheternas interna verksamhet som bedöms ha särskilt stor utvecklings­potential och som t.ex. kan minska onödig admini­stration, utveckla medarbetarskap och ledarskap och höja kvaliteten och effektiviteten i statliga myndigheters verksamhet,
  • genomföra projekt som syftar till en mer samordnad offentlig verksamhet t.ex. mellan olika statliga myndig­heter eller mellan statliga myndigheter och kommuner, och
  • anlita forskare som ska följa samtliga projekt för att möjliggöra ett kritiskt perspektiv på förändrings- och utvecklingsprocesser inom ramen för projekten.

Läs mer in utredningens tilläggsdirektiv här.